Malin

Jag vet inte vart jag ska börja att förklara hur bra allting känns just nu. Det har inte känts så här bra och problemfritt och ljust ut på ett tag. Nu känner jag mig precis som jag vill känna mig här i Valencia och nu vill jag absolut inte åka hem!

Snart väntar utgång i stan och sen bär det av till en klubb som jag faktiskt inte gillar så mycket, men det är ju gratis inträde och gratis shots så det tackar man ju inte nej till. Normalt sett är det väldigt dyrt att gå ut här, det är helt otroligt, så det är bara att passa på nu när möjligheten kommer.

Imorgon väntar middag och förhoppningsvis utgång med mina telecovänner. De har jag ju lärt känna redan från första början när jag började på universitetet så det ska bli otroligt kul att få umgås med dem. Vi har inte träffats så mycket under tenta-p nämligen. Dock är ju den riktigt stora telecomiddagen flyttad till nästa torsdag och då kan jag säga blir det riktig utgång!

Sen har jag faktiskt tänkt prova på mina volleybolltalanger! Blev tillfrågad och tänkte: "jaa, varför inte?" Fick senare veta att deras lag ligger på första plats på universitetet så nu har jag hög press på mig, haha!

På fredag är dagen här. Segertåget, aka Emma och Malin, ska tuffa på tillsammans här i Valencia under några dagar. Jag ser så otroligt mycket fram emot det! Men jag blir lite orolig för hennes skull då hon är så otroligt flygrädd. Jag hoppas att hon inte kommer känna sig jätterädd för hon ska ju trots allt åka själv. Jag har ju också varit flygrädd, väldigt flygrädd. Det tog ett tag att komma över det men eftersom att jag har flygit så mycket nu sen jag flyttade till Linköping blåste flygrädslan helt väck! Jag minns när jag var liten och skulle åka till Mallorca med min mamma och bror. Det var det värsta jag var med om! Jag trodde hela tiden att jag skulle svimma och jag kunde inte alls slappna av. Jag har alltid haft problem med att svimma. Eller ska jag kanske säga, inte alls. Jag har gjort det mycket i mitt liv och orsaken har oftast varit att jag har varit spänd och rädd på samma gång. Ibland när jag har tagit vaccin eller när jag ser något obehagligt. Över jul läste jag något obehagligt i en blogg och såg lite bilder och rätt som det var var jag tvungen att motverka mina svimningsattacker (skriver man så?). Det är något jag har blivit bra på iaf, att motverka de när de kommer. Något jag har blivit mindre bra på är att vara rädd för ATT de kommer.  Ibland när jag ser något obehagligt tänker jag att jag verkligen inte vill svimma och det det obehagliga i sig är inte det jag ser, utan tanken på att jag kan svimma. Skulle det vara något jag skulle ändra hos mig själv skulle det vara just den här egenskapen :)

Okej, nu kommer karln hem från jobbet. Ska pussa på honom, duscha, göra mig iordning och sen iväg!

Ciao.