Malin

Nu är jag här, i Linköping. Jag for hit i onsdags och herregud vad jag bölade i tisdags. Det var först då jag förstod att jag skulle lämna alla. Dock så sov jag gott natten till onsdag (?) och resan hit gick jättebra. När jag kom in i mitt lilla korridorsrum så kände jag ingenting, jag var bara så himla trött. Men efter en timmes vila så var jag fit for fight igen och jag trivs bra här nere. Jag har hunnit utforska Ryd och Linköping centrum en hel del eftersom mina grejer inte kom förrän igår på eftermiddagen. Och nu är älsklingen här också, han är så söt! ;)

Mina korridorsvänner är alla trevliga, om än det ibland kan bli lite kommunikationsproblem pga att det bor tre (!) utbytesstudenter här. Men de två svenska tjejerna som bor här är hur trevliga och roliga som helst. De flyttar om en månad..bah!

Så här långt kan jag säga att flytta långt är det bästa jag har gjort. Det kommer säkert bli jobbigt, det kommer säkert finnas tillfällen då jag saknar alla där hemma, sötnöten framförallt.  Just nu känns det så himla bra, just nu känner jag att det här är rätt,
just nu vill jag leva.



Jag hade verkligen ingen aning, och nu blev det genast lite jobbigare.